Torka tåren nu

Jag har precis lämnat lillknarten och hans storasyster på förskolan och jag har en jobbig känsla i magen. Men jag måste erkänna att det kändes värre igår kväll när jag föreställde mig hur första lämningen skulle gå. Jag har inte gråtit, och jag tror inte jag kommer göra det heller.
Jag har varit på förskolan hela veckan. Varit med hela tiden. I både utelek, lunchätning och vila. Igår stannade vi heldag, dvs från 9 till 15. Det är de tiderna barnen ska fortsätta gå sen.
Idag ska jag hämta mina små när Julian har vaknat, om han lyckas somna. Jag har telefonen på uppvriden volym, det händer inte så ofta, utifall att de ringer och säger att jag bör komma och hålla Julian sällskap ytterligare en dag eller om vi ska avsluta dagen lite tidigare.
Julian har hittills varit lite gnällig när det närmat sig lunch och vila, och inte kunnat sitta speciellt stilla när han ska äta, men kanske det beror på att jag har varit där. Annars är han trygg i sig själv och har inte varit som ett klistermärke på mig när vi varit där. Han springer iväg och leker med bilar och i sandlådan, kör med skottkärra, står vid staketet och kollar på grävare. Sen har han stenkoll på vart Jacklin är och går fram till henne då och då för att "tanka" som de kallar det. "Tankat" har han såklart gjort hos mig med, men han verkar självständig och kommer nog fixa den här dagen galant.
 
Den jobbiga känslan i magen beror nog på mer än inskolningen. Det är mycket nu kan man säga. Vi har precis fått reda på att vi blivit uppsagda från lägenheten fr.o.m 31 dec. Ytterligare en flytt mitt i vintern alltså, och jag ryser av bara tanken. För det första har vi inget annat boende att flytta till än, och tankarna har gått i alla riktningar. Ska vi flytta upp till Ljusdal igen? Hur gör vi då med jobb? Då måste ju pappan säga upp sitt jobb som han precis fått klart och det vill vi inte! Har vi råd att köpa en lägenhet här i Sundbyberg? Hinner vi köpa och flytta in innan vi ska vara ute från vår lägenhet? Hur kan man som hyresvärd slänga ut en barnfamilj på gatan utan att ge åtminstone en liten hint om vad som händer, bortsett från de 3 månadernas uppsägningstid?
 
Så istället för att "bara" ha jobbsök och inskolning att tänka på har har det tillkommit låneansökan på flera miljoner, lägenhetsköp, utflytt och flyttstäd. Inte underligt att jag har ont i magen.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0