Lillebror Julian

Sista dagen på förskolan idag, sen är det 10 veckors sommarlov! Nästa gång barnen ska dit är det mitten av augusti. Japp, då ska Julian skolas in också. Så spännande! Så nervöst! 

 

Vi hade inte kunnat välja bättre dag för avslutning, för det är Vårmarknad på förskolan idag! Fikaförsäljning, ballonger, fiskdamm, lek, stoj, barn och föräldrar och syskon. Nästan som att Jacklin får en helt egen avslutning som när man går i skolan, hela skolan firar av henne och önskar henne trevlig sommar. Jodå, vi kan låtsas att det är så. Än så länge skiner solen och det är varmt ute, hoppas det håller i sig resten av dagen. Det börjar inte förrän kl 15, tanken är att Julian ska få härja av sig när vi ändå är där.

 

För att summera året som gått har Jacklin växt jättemycket som person sedan hon började på stora avdelningen. Därmed har hon också fått en vilja av stål. Försök få henne att klä på sig kläder som inte är rosa eller inte har kjol! Hon har mycket starka åsikter om allt, och det märks att hon påverkas av de äldre tjejerna på förskolan. "Hon säger så!", "Hon får det!", "Hon säger att det inte är fint!". Kanske därifrån allt rosa och lull-lull kommer ifrån också, även om det redan fanns när hon gick på den lilla avdelningen...

 

Hon säger att det ska bli skönt med sommarlov, men hon kommer nog att sakna sin bästa kompis Delicia.

 

Sovmorgon, kaffebryggen full, glada barn (nåja), kärleksfull sambo som såg till att jag slapp hushållssysslor. Så han skötte tvätten, lekte med barnen, fixade middag, smällde till med dammsugning och golvmoppning och avslutade dagen med att rensa handfatet i badrummet. Vilken karl! 

Jacklin ropade "Hurra för mamma! Grattis på mors dag!" och tillsammans med Julian ritade hon en teckning av mig till mig. Slående likt! 

 

Det är ingen överdrift att påstå att det är fullt ös här hemma hela dagarna. Julian hittar på så mycket bus och joll så det är nästan så jag börjar misstänka att han börjar med ett bus på ett ställe för att ha mig upptagen med att röja upp det medan han drar iväg till nästa ställe. 

Står upp i soffan och hoppsar ner och kilar fast sig mellan soffan och elementet (AJ!), kissar ner hela sig och sin säng  och innan vi hinner ställa honom i duschen bajsar han på vardagsrumsgolvet. River i soporna och häller ut överbliven yoghurt ur den slängda förpackningen över hela sig, golvet och mattan.

Det tar faktiskt emot lite att ha tvättstugan idag vid 11, sedan jag ramlade med honom i trapphuset har jag inte haft tvättstugan själv med honom, men idag är det alltså dags. Hua, jag tror jag hellre springer ner och panikslänger in tvätten i maskinerna och låser in Julian här hemma under tiden.

 

 

Snabbstatus på Jacklin: Humör som en tonåring. Hungrig! Vuxit en rejäl bit på längden så nu börjar brallorna i strl 98 bli korta. Vill spara ut lång lugg. Gillar inte att duscha eller bada så mycket, men mutad med mammas rosa duschkräm går det an. Jättekonstigt egentligen, för när hon var mindre älskade hon att bada! Sliter alla leksaker ur händerna på Julian för att hon bestämmer att hon ska ha det. Älskar sin lillebror så mycket att hon tyckte att han skulle flytta in i hennes rum igen.

 

Snabbstatus på Julian: Klättrar upp överallt och tjuter av förtjusning när han kommer upp och kan hoppa i soffan med Jacklin. Kan sedan några dagar tillbaka även klättra ner med rumpan först som vi försökt lära honom. Har eventuellt en 5:e och en 6:e tand på väg. Reagerar på röd mat, även vattenmelon. Och banan. Och äpple. Och morot. Men inte hallon. Har slutat äta ersättning. Gillar Jacklins osötade rosa juice väldigt mycket så nu får han i sig rikliga mängder vätska, precis som han ska. Delar rum med Jacklin sedan några dagar tillbaka och verkar trivas toppenbra!

 

När Jacklin var liten, och fortfarande faktiskt, föredrog hon mig framför pappan när det gällde nattningen. Då skrek hon sig helt matt och somnade mycket motvilligt om det var så att pappan stod ut och inte lät mig ta över. Många gånger var det jag som erbjöd mig att ta över för att få slut på skriket. Vad är bäst liksom? Låta ungen skrika sig till sömns och hoppas att hon så småningom accepterar den andra föräldern eller låta den förälder som barnet föredrar alltid natta och därmed slippa de värsta protesterna?

 

Och så fick vi Julian.

Han har ju inte alltid varit så här, det är på senare tid. Han är fysiskt aktiv nu, han har inte tid att sova. Han vill busa. Och han vill ha något att säga till om.

 

Rollerna är ombytta kan man säga. Det är inte förrän nu jag inser hur knäckande det kan vara när barnet föredrar den ena föräldern. Vaddå, duger inte jag?

När jag ska natta honom går det till så här: Han får eventuellt en flarra ersättning, slumrar i famnen så bra, sen börjar det. Jag lägger ner honom i sängen. Han tvärvaknar. Han skriker inte, gnäller inte ens. Han ställer sig upp i sängen, flinar åt mig, pekar på mig med ett finger och skrattar. Och sen är det ett enda långt försök att få honom att somna. Vagga sängen, få honom att lägga sig ner, ta upp honom och vagga i famnen, lägga tillbaka i sängen, sitta bredvid sängen och låtsas sova, lägga mig på vår säng och låtsas sova. Ryta lite med sträng röst, bli asgarvad åt. Det är visst underhållning på hög nivå!

Någon gång har det gått att ha honom i famnen och vi har gosat tills han somnat, men oftast har det gått åt skogen och pappan får ta över. Då somnar han på 2 röda. Men typ då. 

 

Barn är ett folk och de bor i ett främmande land.

 

Det tidigarelagda utvecklingssamtalet senarelades pga sjukdom, men imorse blev det så äntligen dags!

 

Sammanfattningsvis är Jacklin en stor 3-åring som har stort ordförråd, har mycket god ordförståelse och är en snäll tjej med skinn på näsan. Det där med skinn på näsan kan väl räknas som "en bestämd liten dam" fast med andra ord. Precis vad vi väntade oss att höra alltså! Japp, vi. Både pappan och jag och Julian gick på mötet. Guldstjärna för engagerade föräldrar! 

 

Jacklin har också kommit in i gruppen mer, tar plats. Hon är saknad när hon är borta, dvs hemma.

 

Fröken hade haft en intervju med Jacklin och så här gick det:

 

Vad heter du? - Jacklin Elisabet

 

Beskriv din familj - Pappa, Julis, mamma och jag

 

Hur tycker du att en bra kompis ska vara? - Ingenting

 

Vad händer med maten som blir över efter att vi ätit? - Vet inte

 

Vad gör dig riktigt glad? - När mamma kommer

 

Det sista svaret gjorde att min reaktion inte lät vänta på sig, det svämmade över direkt. Min fina goa älsklingstjej <3

 

Årets hittills varmaste dag idag, tveklöst. Någonstans runt 18 grader har det varit. Solsken, fågelkvitter, glassväder så att säga. Vi har dock varit inne hela dan, förutom vid lunch då vi gick ut och matade fåglarna i hamnen en kortis, bara för att barnen skulle få komma ut i friska luften.

Efteråt petade Jacklin i sig lite lunch och sedan somnade hon i soffan, helt slut. Hon är på bättringsvägen i alla fall. De värsta magkramperna har dämpats och hon både äter och dricker nu. Inatt har hon till och med sovit rätt så bra och hon är ganska pigg och vill leka men orken tryter fort. 

 

Vår fina lilla pussgurka, bli frisk nu

 

Saxat från Vårdguidens hemsida:

 

Symtom vid rotavirus

Besvären börjar ofta med kräkningar och feber. Efter en till två dagar får du en vattentunn diarré medan kräkningar och feber efter hand klingar av. Det är vanligt att ha ont i magen. En del känner sig även förkylda.

Normalt är man frisk efter fyra till tio dygn. Det är vanligt att man smittas igen efter några år, men första gången man infekteras brukar vara den värsta.

 

Nu håller vi tummarna att det inte ska behövas någon läkarvård med dropp och sånt, och att vi andra klarar oss från sjukan. Nu får det faktiskt vara slut med sjukdomar för resten av året!