Lillebror Julian

Idag vid lunch fick Julian träna på pincettgreppet genom att peta i sig ärtor och mumsa på minibroccolibuketter. Han har ju talang! Att se den lille pöjken tugga och jobba med sin pyttiga mun för att få i sig mat i bitar är en fröjd. Han är inte lika kräsen gällande maten som Jacklin var när hon var liten. Vi avslutade matkalaset med mjölk i pipmugg och lyckan var gjord.

Nu sover han gott, och jag hoppas han sover en längre stund för idag är jag trött. 4 timmar har jag sovit inatt på ett ungefär, och mina ögon hänger i nivå med fotknölarna. Typiskt att man är uppe sent kvällen innan man ska vara ensam med båda barnen. Men är huvudet dumt...