Lillebror Julian

Idag är det 1:a advent och det första ljuset har fått brinna en liten stund nu på morgonen.

Igår plockades julgranen fram och pyntades fint. Den finaste pyntningen vi haft någonsin tror jag.

När granen drogs ut ur kartongen fick Julian spunk och blev jätterädd för den stora, gröna, stickiga saken och grät stora tårar fastän vi försökte ta det lite lugnt och ge honom tid att vänja sig. 

 

När han sov middag passade jag och Jacklin på att klä den med massor av belysning, glitter, "halsband" (girlang i form av silverkulor på rad) och jättemycket julgranskulor. Och toppstjärna förstås. Så när Julian vaknade igen blinkade lamporna och det glittrade om hela den Disneyfilmsliknande granen. I hans ögon måste den ha sett ut som en gigantisk blinkande leksak.

Försiktigt kröp han fram och pillade lite på en röd glittrig julgranskula och inspekterade ljusslingan som låg på golvet. Men respekt för granen, det har han, han litar väl inte riktigt på att den bara är till fint utan är stor och otäck där under allt pynt och bara väntar på att hoppa fram och äta upp honom. Jacklin däremot är stormförtjust i granen.

 

Vi får väl se hur många dagar den får stå orörd. Jacklin är bra sugen på att slita ut glittret och pynta sitt eget huvud med det, och Julian kommer väl så småningom samla mod till sig och ge julgranen en omgång. Åtminstone kolla om den tål att klättras på.