Läkarbesök på BVC
I går blev Julian 8 veckor. Tveksam över om man ska räkna det som att han är 2 månader eller inte. Kanske bäst att räkna efter datum istället, det gör man ju när det gäller födelsedag.
I dag hade vi tid inbokat för läkarbesök på BVC. Allt såg bra ut, han följer kurvorna för huvudmått, längd och vikt hur fint som helst. Jag hade en misstanke om att han skulle ha brakat iväg för mycket på både längd och vikt, för nog har han blivit väldigt stor på kort tid? Det är bekräftat nu alltså att det bara är jag som inte hänger med, eller inte vill att han ska växa och bli stor så fort. Min lille kille väger 5770 gram och är 60 cm lång. Runt huvudet mäter han 41 cm. För att få en liten uppfattning om hur stor han är kan jag tala om att i dag hade han en body på sig i storlek 68, vilket ska passa barn i åldern 4-6 månader, och han är alltså inte ens fullt 2 månader än. Jösses. Inte konstigt att jag trodde han sprängt alla vallar när det gäller tillväxtkurvor.
Fick beröm för att han växer så fint och är väldigt stadig i kroppen och stark i nacken. Att ligga på magen och hålla upp huvudet klarade han galant. Han tränar ju på det varenda dag när han sover/sovit. När han inte vill sova längre ligger han ofta och spanar med huvudet högt ovanför madrassen. Japp, sover fortfarande på mage, det är lönlöst att lägga honom på rygg även om han somnat djupt i famnen. Inte ens på sidan går det att lägga honom. Lägger man honom på rygg ligger han och liksom gungar på ryggen som en uppochnervänd sköldpadda och sprätter med benen och armarna så han omöjligt kan komma till ro.
Att ligga på rygg verkar inte vara speciellt populärt alls förresten. I famnen går det för sig att ligga lite bakåtlutad om han är trött och vill sova, men inte annars. Han vill sitta upp och titta sig omkring. Helst vill han stå upp i knät. Att stå och småstudsa lite kan han göra hur länge som helst. Han har så bråttom, så bråttom.
Han är en väldigt glad kille också som bjuder på leenden och gurglande ljud mest hela tiden, även till barnläkaren idag. Han "pratade" så mycket med henne under undersökningen att jag var tvungen att hålla honom så hon kunde lyssna på hjärtat. Hon trodde han skulle bli tystare då så att det gick att höra, och visst funkade det.
Nästa gång vi besöker BVC är det för 3-månadersvaccinationen. Hua.
I dag hade vi tid inbokat för läkarbesök på BVC. Allt såg bra ut, han följer kurvorna för huvudmått, längd och vikt hur fint som helst. Jag hade en misstanke om att han skulle ha brakat iväg för mycket på både längd och vikt, för nog har han blivit väldigt stor på kort tid? Det är bekräftat nu alltså att det bara är jag som inte hänger med, eller inte vill att han ska växa och bli stor så fort. Min lille kille väger 5770 gram och är 60 cm lång. Runt huvudet mäter han 41 cm. För att få en liten uppfattning om hur stor han är kan jag tala om att i dag hade han en body på sig i storlek 68, vilket ska passa barn i åldern 4-6 månader, och han är alltså inte ens fullt 2 månader än. Jösses. Inte konstigt att jag trodde han sprängt alla vallar när det gäller tillväxtkurvor.
Fick beröm för att han växer så fint och är väldigt stadig i kroppen och stark i nacken. Att ligga på magen och hålla upp huvudet klarade han galant. Han tränar ju på det varenda dag när han sover/sovit. När han inte vill sova längre ligger han ofta och spanar med huvudet högt ovanför madrassen. Japp, sover fortfarande på mage, det är lönlöst att lägga honom på rygg även om han somnat djupt i famnen. Inte ens på sidan går det att lägga honom. Lägger man honom på rygg ligger han och liksom gungar på ryggen som en uppochnervänd sköldpadda och sprätter med benen och armarna så han omöjligt kan komma till ro.
Att ligga på rygg verkar inte vara speciellt populärt alls förresten. I famnen går det för sig att ligga lite bakåtlutad om han är trött och vill sova, men inte annars. Han vill sitta upp och titta sig omkring. Helst vill han stå upp i knät. Att stå och småstudsa lite kan han göra hur länge som helst. Han har så bråttom, så bråttom.
Han är en väldigt glad kille också som bjuder på leenden och gurglande ljud mest hela tiden, även till barnläkaren idag. Han "pratade" så mycket med henne under undersökningen att jag var tvungen att hålla honom så hon kunde lyssna på hjärtat. Hon trodde han skulle bli tystare då så att det gick att höra, och visst funkade det.
Nästa gång vi besöker BVC är det för 3-månadersvaccinationen. Hua.
Kommentarer
Trackback
